En väldigt underbar person fick mig idag att tänka tillbaka, se hur mycket jag egentligen saknar och älskar min underbaraste lilla ponny bus! En sån sjukt fin ponny som lärt mig så himla mycket. Hon som tog mig från botten till toppen! Och det menar jag verkligen, när jag började på sessan vågade jag knappt hopppa. Men hon tog mig upp i höjden riktigt bra.. Men det fall snabbt när hon blev dålig! Och de höll i en stund men när hon väl blev bra så blev jag lika säker igen! Det är många som inte tror min ännu att jag egentligen är hopprädd.. Hahah! Tror nästan inte på det själv ibland! Men är man en kämpe så är man!